Efter tio fina dagar i Bruksvallarna så är jag nu åter tillbaka i Östersund för några dagar på hemmaplan. Jag åkte mot Bruksvallarna redan under förra onsdagen med min bror för att spendera några dagar tillsammans innan det var dags för årets sista landslagslägret (började i söndags till idag). Dagarna har bestått av en hel del skidåkning men har för mig betytt mer än så. Att bara få vara och att hitta ett lugn i att tävlingssäsongen närmar sig har varit viktigt för mig, och någonting som jag tycker att dagarna i Bruksvallarna har fört med sig.
Även om de två senaste veckorna har innehållit en hel del träning så är det nu som träningstimmarna börjar att dras ner lite för att skapa ett överskott av kraft och energi för att förhoppningsvis göra kroppen snabb och pigg. Försäsongen har varit lång och trots att det känns som att det var nyss som vi inledde det nya träningsåret (v.17 för oss längdåkare) med klubbläger i Saxnäs, så har många tuffa träningstimmar genomförts sedan dess. Teknik har slipats, timmar har tränats och gränser på vad kroppen och huvudet klarar av har flyttats. Jag vill tro att jag är starkare än tidigare och jag vill hitta ett lugn i denna tanke. Att lita till mig själv och till att det jag har gjort har varit tillräckligt bra. Jag är en perfektionist som ofta känner "jag borde", "varför gjorde jag inte", "kan mer" och "kan bättre". Detta är känslor som ofta hjälper och har hjälpt mig att verkligen ge allt och att inte nöja mig med medel, jag vill göra allt bäst. Men att inse att tillräckligt bra ibland är det bästa är inte alltid lätt. Men för mig är det viktigt att stanna upp, hitta ett lugn i det jag gör och i det jag har gjort. Det är viktigt att inte glömma bort att berömma sig själv för det man gör och inte alltid blicka framåt mot nästa steg. Detta är någonting som jag faktiskt tycker att jag har blivit bättre på under de senaste månaderna. Att känna mig mer nöjd för stunden men för den del inte nöja mig. Min drivkraft är min målbild och därför att hela tiden känna av utveckling i det jag gör. Med ett lugn och ett tillförlit i det jag har gjort blir det lättare att uppnå mina mål och gör resan på vägen SÅ mycket snällare. Att kunna stanna upp, ge sig själv en klapp på axeln och känna att "fasen, det där gjorde jag bra", det är viktigt för mig.
SÅ för att återgå till dagarna i Bruksvallarna så har det alltså verkligen gjort gott för mig. Att bara vara och ha det bra. Nu väntar några dagar i Östersund innan jag flyger hem till Kiruna och sedan Gällivare och tävlingspremiär nästa helg.
KRAM// Lisa
Även om de två senaste veckorna har innehållit en hel del träning så är det nu som träningstimmarna börjar att dras ner lite för att skapa ett överskott av kraft och energi för att förhoppningsvis göra kroppen snabb och pigg. Försäsongen har varit lång och trots att det känns som att det var nyss som vi inledde det nya träningsåret (v.17 för oss längdåkare) med klubbläger i Saxnäs, så har många tuffa träningstimmar genomförts sedan dess. Teknik har slipats, timmar har tränats och gränser på vad kroppen och huvudet klarar av har flyttats. Jag vill tro att jag är starkare än tidigare och jag vill hitta ett lugn i denna tanke. Att lita till mig själv och till att det jag har gjort har varit tillräckligt bra. Jag är en perfektionist som ofta känner "jag borde", "varför gjorde jag inte", "kan mer" och "kan bättre". Detta är känslor som ofta hjälper och har hjälpt mig att verkligen ge allt och att inte nöja mig med medel, jag vill göra allt bäst. Men att inse att tillräckligt bra ibland är det bästa är inte alltid lätt. Men för mig är det viktigt att stanna upp, hitta ett lugn i det jag gör och i det jag har gjort. Det är viktigt att inte glömma bort att berömma sig själv för det man gör och inte alltid blicka framåt mot nästa steg. Detta är någonting som jag faktiskt tycker att jag har blivit bättre på under de senaste månaderna. Att känna mig mer nöjd för stunden men för den del inte nöja mig. Min drivkraft är min målbild och därför att hela tiden känna av utveckling i det jag gör. Med ett lugn och ett tillförlit i det jag har gjort blir det lättare att uppnå mina mål och gör resan på vägen SÅ mycket snällare. Att kunna stanna upp, ge sig själv en klapp på axeln och känna att "fasen, det där gjorde jag bra", det är viktigt för mig.
SÅ för att återgå till dagarna i Bruksvallarna så har det alltså verkligen gjort gott för mig. Att bara vara och ha det bra. Nu väntar några dagar i Östersund innan jag flyger hem till Kiruna och sedan Gällivare och tävlingspremiär nästa helg.
KRAM// Lisa
