Nio tuffa, utvecklande och roliga dagar i Vålådalen tillsammans med laget gick fort och nu är jag åter tillbaka i Östersund. Under dagarna i Vålådalen hann vi bland annat med myrintervaller, ett riktigt riktigt tufft löp/skidgång pass, långa löpturer (SÅ glad över att löpningen fungerat bra i sommar) rullskidpass, styrka och avslutningsvis ett stakintervallpass innan hemfärd i måndags. Att få träna tillsammans med de starka tjejerna i laget är verkligen motiverande och jag är så tacksam över möjligheten att få vara en del av detta gäng. Nu väntar drygt två veckor på hemmaplan innan det åter är dags för läger i Torsby. Men fram tills dess så ska jag njuta av att vara hemma och träna på innan väskan åter ska packas! 

Väl hemma i Östersund så var det inte fy skam att bli inbjuden på min livs första kräftskiva. Om den levde upp till mina förväntningar? Svar: JA! 

Dagen efter lägret så hade jag vilodag, som endast innehöll en tid att passa. Lyxade till det med ett besök hos frisören!

Senast det skrevs någonting här på bloggen så hade jag vilodag och var på väg till Sollefteå för läger med klubben. Idag (söndag) har jag också vilodag och är ännu en gång på väg på läger. Denna gång med landslaget och i Vålådalen, inte en så lång resa vilket betyder en vilodag på hemmaplan innan vi senare under eftermiddagen rullar iväg. För att backa tillbaka så var jag alltså i Sollefteå på läger med klubben 15-22 juli. Det blev en riktigt bra men tuff vecka innehållande bland annat Hallstatest (löptest uppför slalombacken) samt stak- och skejtintervaller upp mot hotellet. Utöver detta så samlandes det en hel del timmar med längre löppass och rullskidor på rullskidbanan. Mellan passen så hann vi med en massa bad (riktigt välbehövligt i den galna värmen som vi hade hela veckan) samt en kväll hos familjen Solin där vi blev bjudna på grillmiddag. En fin vecka med klubben och även våra lokala guider i Sollefteå som var med på lägret, en riktig guldvecka! 

Väl hemma i Östersund så väntade en vilodag. Dagen förgylldes på bästa sätt tillsammans med min kompis Matilda som var på besök i Östersund och som jag inte träffat sen hon flyttade härifrån i december. Så efterlängtat och så mysigt att få en hel dag tillsammans. Solning i Minnesgärdet, lunch på Arctura och sedan hämtmiddag uppe vid Frösötornet. Hon är bäst och jag är en lyckligt lottad vän. 

Efter en tuffare period med mycket och hård träning så väntade sommarens enda riktigt riktigt lugna vecka på träningsfronten. Istället för fokus på enbart träning så fick jag mina föräldrar på besök och det blev en "semestervecka" på hemmaplan i Östersund. Vi hade det verkligen så mysigt och hann med en hel del turistande. Jordgubbsplock på Rödön, lunch på kretsloppshuset i Mörsil, strosande i Åre och kabinbana upp till toppen på Åreskutan, middagar ute på gården i sommarvärmen och en dag på stan här i Östersund. Dagar tillsammans som var så värdefulla då det går lång tid mellan gångerna vi ses. Att under en vecka också kunna fokusera på lite annat än bara träning tror jag var välbehövligt för huvudet och en mental omladdning för kommande hårdträning. Det blev tomt när dem åkte norrut igen men som tur är så går tiden fort och snart så ses vi igen! 

Även fast det blev lite tomt och tråkigt när mamma och pappa åkte hem så väntade en vecka i Östersund med en massa roligt. Lite mer träning som var efterlängtat, häftigt hur kroppen vänjer sig att träna mycket och hur rastlös den blir av att inte göra det den är van vid. Förutom träning så har veckan innehållit bad i surfbukten, test av skidskytte tillsammans med bästa läraren Felicia (så imponerad av hur grym hon är för det är verkligen inte lätt), middag hos Stina (en SÅ god lasagne som hennes mamma lagat, tack Karin!), vezzomiddag i badhusparken med ett stort härligt gäng samt avskedsmiddag tillsammans med fina Hedda som är på väg tillbaka till USA för ännu ett år på collage. En fin vecka som idag avslutas med resa till Vålådalen och samling för kommande veckas läger. Jag är SÅ taggad och SÅ SÅ SÅ sugen på att träna hårt och mycket. 

Ha det fint så hörs vi förhoppningsvis snart! 
Kram/ Lisa