Tänk vilken känslosport skidåkning är. Lika roligt när det går bra, lika tråkigt när det går dåligt. Tårar av glädje blandat med tårar av besvikelse. Glädje över att lyckas och frustration när det inte går som man vill. När man lägger ner så otroligt mycket tid på träning som vi elitidrottare gör så hoppas man förstås på att få uppleva känslan av att lyckas oftare än känslan av misslyckande, men så är tyvärr inte alltid fallet. Tårar av besvikelse är också en del av sporten, kanske dess baksida. Men samtidigt är det detta som får näven att knytas över att fortsätta kämpa, att ibland tvingas kriga lite i motvind. För de dagar när delmål uppnås och glädje inte finner någon gräns, de dagarna kommer också att komma. Det är dessa dagar som gör gör varenda del av sporten värt den tid man lägger ner, även de dagar då motvinden känns som värst. 

Under föregående helg så fick jag verkligen uppleva den härliga sidan av sporten på skandinaviska cupen i Piteå. En häftig känsla att köra en stor tävling på "hemmaplan" som innebar grym service från klubben och bäst publik utmed banan. För min del innehöll helgen två av mina bästa resultat någonsin i skidspåret. En 6e plats i Skandinaviska cupen på 10 km fritt (3a i Sverigecupen som avgjorde samtidigt) och en 5e plats på 20 km klassiskt masstart (3a Sverigecupen). Så underbart roligt. Men det som jag ändå är mest nöjd med är känslan av att verkligen kunna ta ut mig, att kriga varenda meter och att bokstavligt talat stappla över krönen in mot mål. Att övervinna huvudet är minst lika härligt som ett bra resultat. 

Denna helg innebar också att jag fick en plats till ett av mina mål denna vinter, U23 VM i Schweiz 29/1-2/2. Det blir häftigt och SÅ kul. 

Sedan i tisdags så befinner jag mig åter i Östersund. Trots lite för många minusgrader under veckan så har jag fått till bra träning där jag kunnat börja passen redan utanför dörren. SÅ mycket snö här i Östersund just nu! 

Idag väntar vilodag och allt vad det innebär. Plockande, fixande och sedan lite lyx i form av ett frisörbesök i eftermiddag. 

På återhörande! Kram/ Lisa 

Jag som klagar på att många andra bloggar är ouppdaterade borde nog börja se över min egen lite oftare... Det blir lång tid mellan inläggen och tillslut så glömmer man nästan bort det helt. Men nu är jag tillbaka och mycket har som vanligt hänt sedan sist. Backar tillbaka till det senaste inlägget. Då var jag hemma i Kiruna efter årets första tävlingshelg i Gällivare. Några dagar efter detta åkte jag ner till Piteå för att sedan tillsammans med klubben resa vidare ner mot Idre för årets första Sverigecup. Väl i Piteå hann jag även med någonting väldigt roligt, att hälsa på hos Magda och det senaste tillskottet i familjen Pajala. Lilla Elsa, världens sötaste lilla tjej. Min första nära vän som får barn, så häftigt och SÅ mysigt! 

Efter ett mysigt besök hos familjen Pajala och en natt hos bästa Mia så åkte vi mot Idre. Helgen bjöd på en sprint i fri stil och 10 km klassiskt. För första gången i seniorsammanhang så lyckades jag ta mig till semifinal i en fristilssprint, någonting som jag var väldigt nöjd över. Även ett stabilt lopp på 10 km klassiskt summerade en bra inledning på årets Sverigecup. Roligt med helgen var även att bo tillsammans med hela klubben i en stuga, alltid kul att hänga med detta gäng!!! 

Efter en helg i Idre åkte jag hem till Östersund för att mellanlanda en vecka innan livet i resväska fortsatte. Hann med ett besök av Johan Westerlund som varit i Östersund och vallat under världscupen, julpynta (som Johan var så snäll och hjälpte mig med), julgrötmiddag med bästa Matilda innan hon flyttar till Umeå, några träningspass, tävling (Daniel Karlssons minne) och många underbara luncher på Arctura. 

Efter veckan i Östersund så packades bilen för resa till Piteå och några dagar hos Mia innan årets första skandinaviska cup i Voukatti. Det är verkligen guld värt med en vän som Mia som ställer upp med både sängplats och bäst sällskap under alla mina dagar uppe i Piteå. Hon är grym. Under dagarna i Piteå fick jag även veta att jag skulle få tävla skandinaviska cupen i sverigedräkt, verkligen roligt då jag endast gjort detta under JVM/U23 VM tidigare. Ett delmål uppfyllt. I Voukatti väntade 3 tuffa tävlingsdagar. 10 km fritt, fristilssprint och 10 km klassiskt. Jag gjorde mitt bästa under dessa dagar och det var verkligen en trött tjej som på  söndagen reste tillbaka till Sverige! 

Efter helgen i Voukatti åkte jag åter hem till Kiruna för att spendera julen tillsammans med familjen. Det är inte ofta då vi samlas hela familjen då alla vi tre syskon bor på olika håll så det var verkligen kul att ses allihop! Mycket träning varvat med julmat, sällskapsspel och en massa kvalitetstid tillsammans gjorde julen mer en fin. Jag hade även sällskap på nästan alla träningspass av Henrik och brorsan Emil och detta tillsammans med underbara skidspår gjorde det lätt att träna en hel del timmar under tiden som jag var hemma i Kiruna.

Sedan i lördags så befinner jag mig åter i Piteå, hemma hos Mia (TACK fina vännen!). På söndagen anordnades det en träningstävling på de banor som kommer att användas på helgens skandinaviska cup, 10km fritt. Detta blev en riktigt bra genomkörare och ett fint pass att avsluta detta år med. 

Under kvällen hade Karl Edenroth styrt ihop nyårsfirande hemma hos vår "klubbmamma" Jenny som var så himla snäll att låna ut sitt hus till oss!!! Vi var ett fint gäng som avslutade året med trerätters och sällskapsspel. Bra år och bäst avslut och någonting som jag gärna skulle följa upp som en tradition. 

Idag har jag vilodag och jag har endast lämnat Mias lägenhet för  en promenad tillsammans med Emma i strålande januariväder! Ikväll flyttar jag ut till golfklubben och till helgen är det som sagt dags för säsongens andra skandinaviska cup på hemmaplan här i Piteå. Kom och heja på oss!!!

Jag hoppas att ni har fått en kanonfin start på 2018, på återhörande! KRAM