Hej på er mina tappra läsare! Nu var det som vanligt ytters längesen som det publicerades någonting här på bloggen. Torka utan dess like. Vad har hänt sedan sist (läs: senaste 2,5 månaden). Det är verkligen helt galet hur fort tiden går, slutar aldrig förvånas... När jag senast kikade in här så var jag uppe i Umeå för det som skulle bli säsongens sista tävlingshelg. SM i Umeå bjöd på strålande sol, en teamsprint tillsammans med min grymma klubbkompis Mia samt en tuff 3 mil. Även om jag aldrig var med i den direkta toppstriden på 3 milen så var det en otroligt nöjd tjej som gled in på en 7e plats. Under förra årets SM avslutning så hade jag topp 10 som mål och jag slutade kring en 15onde plats. I år fick jag alltså revansch och det på en 3 mil i skejt (var klassiskt förra året) som jag inte alls sett som min starka sida. Alltid roligt att överraska sig själv och att vara riktigt nöjd när man korsar mållinjen är en härlig känsla. Som jag skrev i det senaste inlägget så var tävlingssäsongen verkligen en berg och dalbana, höga toppar och djupa dalar. Jag är därför väldigt glad över att jag fick avsluta säsongen med 2 helger (Cupavslutningen i Skellefteå och SM-avslutningen i Umeå) innehållande några av de bästa loppen hittills i min karriär. En självförtroendeboost som känns behövlig nu när många timmar av träning ska göras i sommar och höst innan nästa års tävlingssäsong kickar igång.
Måste även passa på att rikta ett stort tack till Piteå Elit för ännu en säsong med GRYM support, stöttning och gemenskap , jag är en stolt bärare av vår vita dräkt! Jag vill även tacka mina sponsorer som gör det möjligt för mig att bedriva en elitsatsning (ja mamma och pappa, ni räknas också in), NI är Guld.
Måste även passa på att rikta ett stort tack till Piteå Elit för ännu en säsong med GRYM support, stöttning och gemenskap , jag är en stolt bärare av vår vita dräkt! Jag vill även tacka mina sponsorer som gör det möjligt för mig att bedriva en elitsatsning (ja mamma och pappa, ni räknas också in), NI är Guld.
Efter de årliga sponsordagarna uppe i Piteå så styrde jag Hondan ner till Östersund igen där jag förutom att flytta passade på att åka några skarturer och njuta av vårsolen som mer och mer gjorde sig påmind.
Planen var sedan att jag och Jenny skulle åka till Bruksvallarna för att spendera hela veckan innan avslutningshelgen i fjällen med en massa skidåkning. Tyvärr så blev det inte mycket till varken skidåkning eller tävlingshelg för min eller Jennys del då båda drog på dig en otajmad förkylning strax innan. Dock så blev det i alla fall en helg i toppklass i stugan som familjen Solin hade hyrt. Underbart goda måltider, sällskapsspel och en massa mys fick mig att känna mig som en prinsessa och SÅ välkommen, en fin extrafamilj som jag är underbart tacksam över att få känna mig som en liten del av när mamma och pappa är långt borta. Förutom detta så passade vi på att heja på de tappra åkarna som krigade på under avslutningen, sola en massa och umgås med en massa härligt skidfolk under lördagskvällen. En helg att minnas länge även om tävlingsdräkten fick lämnas hemma denna gång.
Efter helgen i Bruksvallarna så packade jag om väskan för en annan efterlängtad resa. Denna gång hem till Kiruna för en påsk tillsammans med familjen. Under denna vinter så har jag varit hemma rätt mycket vilket jag verkligen verkligen har uppskattat, så även en påsk på hemmaplan. Grillade korv, åt påskmat, åkte skidor och myste till 100%. Precis som en påsk ska vara. Hemma är bäst.
3 år sedan sist fick jag skvallra ihop med kusin Alma. Lillen som blivit stor och tar studenten om bara någon vecka. Grattis till henne coola, grymma tjejen <3
Efter en härlig vecka hemma med grym service så bar det av igen. Denna gång med destination Stockholm och långweekend tillsammans med Jenny och Hedda. Promenad runt i stan, goda middagar/luncher, ett besök på Bosön, shopping och såklart en hel del mys och prat gjorde dagarna fina. Roligt att kunna åka iväg och göra någonting helt annat än det vanliga (läs: träna/tävla), det behövs det med ibland. Ett riktigt avbrott och kvalitetstid tillsammans med fina vänner. Utöver detta så hann jag även träffa mina kusiner över en sushimiddag, inte heller det hör till vanligheterna!
Väl hemma igen så var det dags för ännu en rolig sak, nämligen Viktor Brännmarks 25 års kalas. En riktigt trevlig dag/kväll tillsammans med en massa härliga människor. Temat för kalaset var 90-tal vilket jag tillsammans med Jenny, Jenny, Frida och Emma tolkade Spice Girls (Vad annars liksom?!). Jag fick klä ut mig till Baby Spice och som ni ser: klä mig i ROSA, bara de liksom! Tusen tack till Viktor för en kväll att minnas, det gjorde du bra. Bara att invänta 30 års dagen och överträffande av detta. Svårt!
Sen var det åter dags att packa väskan (livet i en resväska, bokstavligt mina nya grannar tror nog knappt att jag existerar...). Denna gång innebar packningen träningsläger i Saxnäs tillsammans med klubben. Helt klart en av de finaste veckorna någonsin!!! Bästa servicen på Saxnäsgården med underbart god mat, grymma skidspår, skare, SOLSKEN och grymt sällskap av mina fina klubbkompisar+inbjuden gäst Markus Fredriksson, Cecilia Kalla och bästa tränaren Magnus. Dreamteam. Förutom att träna så fick vi även möjligheten att gästa i köket på Saxnäsgården och tillaga en 6 rättersmeny (HUR kul?!). Jag fick äran att laga rencarpaccio, och jag är positivt överraskad över hur bra det faktiskt blev (lite självgod får man vara). Helt klart bästa sättet att kicka igång träningsåret och även om drygt 30 timmar träning avverkades under veckan så var det en avslappning både för kropp och själ med en vecka i Saxnäs. Titta på bilderna nedan så förstår ni kanske...
Fortsättning följer! Men nu måste jag sova, maxtest imorgon. Håll alla tummar ni har för mig! På återhörande inom snar framtid.
