Fredag idag och  över en vecka sedan vi lämnade vackra Livingo. Under sommaren var det många skidåkare som var nere och tränade i Livigno och mitt Instagramflöde fullkomligt exploderade av bilder därifrån. Visst tyckte jag att det såg fint ut på de bilder som postades men det var först när jag själv väl befann mig där nere som jag verkligen förstod varför detta är en plats som många skidåkare återkommer till år efter år. Det var verkligen ett paradis med så underbart fin miljö som gjorde att träningstimmarna bara flög förbi. Att det sedan var fint väder varje dag (med undantag för lite regn under ett eftermiddagspass) och riktig sommarvärme gjorde inte saken sämre under dagarna i Italien.  

Några av träningspassen på lägret:

• ​​​​​​​​Klassiska rullskidpasset uppför Stelvio passet. Detta var en rullskidtur på 3h 20 min, 1800 höjdmeter och 48 serpentinsvängar. Det är inte ofta  man får möjlighet att endast åka uppför under ett helt pass och desto mer sällan man får möjlighet att bestiga Kebnekaise och mer därtill under ett och samma träningspass och i en och samma backe. 
• Skejtsprint på drygt 2000 m.öh. Detta var en tuff upplevelse och jag kan säga att jag nog aldrig har känt mig så full av mjölksyra under en sprint. Det blir väldigt speciellt att köra fart på en så pass hög höjd då varken kropp eller återhämtning fungerar på samma sätt som på lågland. Det blev i alla fall ett pass där man fick känna på känslan av att vara riktigt, riktigt trött. Kul det med, mest i efterhand!
• Fina löp och skidgångpass uppe i bergen. Njöt verkligen till fullo över att äntligen kunna komma igång lite mer med löpning efter en sommar som mestadels bestått av rullskidor. Det var ett perfekt ställe för höften att börja samarbeta med mig igen vilket jag är så tacksam över!

Utöver magiskt fina träningspass och träningsmiljöer så var maten helt underbart god. 4-rätters middag varje dag gjorde en inte besviken! Vi hade även en vilodag nere i Italien där vi fick möjlighet att testa en höghöjdsbana där vi balanserade runt bland träden på 25 meters höjd en känsla av skräckblandad förtjusning. 

Det är SÅ mycket som jag hade velat berätta om detta lägret och resa men så svårt att återberätta allt. Det som jag dock är säker på är att det här paradis verkligen är ett ställe som jag kommer att återkomma till. Tackar bästa gänget för ett grymt läger, en massa skratt och minnen för livet.  

För att svara på en fråga som jag såg att jag fick i mitt förra inlägg angående boende. Vi bodde på ett ställe som heter hotell Buccaneve. Ett väldigt mysigt hotell med god mat och bra personal!

Nu är jag som sagt hemma igen och tillbaka i vardagen för ett tag framöver. Jag har under den gånga veckan hunnit med träning, plugg, lite jobb på länsförsäkringar, tacofredag hos Jenny, pizzabak med Elin och mysfika hemma hos Sara med ett gäng bestående av mestadels skidskyttar. Riktigt roligt att hänga tillsammans med dem då man mest ses ute på träningspassen.

Sen sist jag skrev här så har det som vanligt hunnit hända en hel del, bloggkarriären var kort med intensiv... Aja ska väl förbättra mig snart igen! 

Senaste inlägget var precis efter lägret med utvecklingslaget i Bruksvallarna. Veckan som följde efter detta var en betydligt lugnare vecka på träningsfronten, en välbehövlig vecka för en trött kropp. Utvilad och pigg så startade en tuffare träningsvecka på hemmaplan i Östersund innan jag under onsdagen reste norrut för hemmaläger i Piteå med klubben. I Piteå finns nu en "skidhall" som mäter 200m enkelväg som vi i klubben utnyttjade under lägret. Det var en riktigt härlig känsla att åter ha skidor under fötterna och tiden i hallen gick betydligt fortare än jag hade tänkt mig. Som vanligt var det riktigt roligt att hänga med klubben och många fina pass hanns med både på skidor och utanför hallen.

Både på vägen upp till Piteå samt på vägen hem från Piteå så hanns det med ett stopp i Umeå, både hos min bror Emil och hos min kompis Julia. Riktigt roligt att hinna träffa båda två då det ibland går långt mellan gångerna!

På måndagen var jag tillbaka i Östersund och efter en "upptraktsmiddag" med skiduniversitetet så fick jag med mig fina Jenny hem som veckans sambo. Långfrukostar, mysmiddagar och en massa prat (som vanligt när vi ses) hann vi med innan hon under torsdagen flyttade in i sin SÅ fina lägenhet i Östersund och ingen är gladare än mig över att äntligen få ha henne nära!!! 

Efter att sambon flyttat ut så började jag packa inför ännu ett läger med laget innan vi under söndagskvällen reste iväg. Flög ner till Stockholm och sedan vidare till Italien och Livingo på måndagen. Första dygnet här har varit magiskt, otroligt fina vyer, underbar mat och grymt sällskap på passen. Vi bor på 1800m så det är lite speciellt att träna då man inte är så van vid höghöjdsträning, men om någon dag så ska man nog ha vant sig! Nu ska jag fortsätta eftermiddagsvilan på balkongen i solen, det vänjer man sig gärna vid!