Som jag skrev i förra inlägget så kom mamma på besök hit till Östersund förra veckan för att spendera några värdefulla dagar med mig. Från det att jag hämtade henne på flyget på torsdagen tills att jag lämnade av henne på flyget på söndag eftermiddag så hade vi det verkligen SÅ bra. Torsdagen/fredagen spenderades med middag på Vezzo där även Jenny var med, rullskidtävling där mamma fick agera hejarklack, en sväng på stan, en standars Svensson-fredagsmiddag i form av tacos och filmmys som avslut på fredagskvällen. På lördag hade jag planerat vila för att hinna göra en massa andra saker tillsammans med mamma som inte har med träning att göra och vilken toppendag det blev! En lugn morgon med Ikaros tittande (REKOMENDERAR denna dokumentär om doping på netflix) och långfrukost innan vi hoppade in i bilen som styrdes mot Åre. På vägen stannade vi till i Ås på trädgården innan vi åkte vidare. Vi hann bocka av chokladfabriken, Åre bageri, strosande i butiker och en väldigt god lunch på Creperiet innan vi åkte mot Östersund igen. En perfekt dag avslutades med hemmagjorda asiatiska vårrullar, mys i tv soffan och en massa prat. Bästa avslutet på bästa dagen. Innan mamma åkte hem på söndag eftermiddag hann vi även med en brunch på Jaktstugan. Vilken helg, och vilken mamma jag har. Hon är bäst och redan väldigt saknad, två månader till nästa gång vi ses nu.  Tur att tiden går fort.

Efter en helg i världsklass så har veckan som varit och pågår innehållit en hel del träning. Bland annat intervaller i Vallsundet tillsammans med universitetet, en hel del löpning (SÅ lycklig över att kunna springa igen!!!) och ett långpass på 4 timmar. Igår så fick jag även ett perfekt paket en vecka som denna då träningsbelastningen är hög, nämligen en leverans av Vitaminwells sportdryck som jag ska testa lite. Super tack för det! 

Idag är det en lite speciell dag, det är nämligen dags för mig att göra årets andra maxtest (gjorde ett i början av sommaren). Halv fyra är det min tur och jag vet att det kommer att bli tufft, men det är skräckblandad förtjusning. Bara att köra!!! 

Hoppas att ni får en fin fortsättning på denna fredag och håller tummarna lite extra för mig nu i eftermiddag! Kram. 

Tio lägerdagar i Åre är nu avklarade. Dagar som har gått i ett med att äta, träna, äta, sova, äta, träna, äta, möte, äta, sova. Allt flyter liksom på och det är verkligen skönt att inte ha några måsten på sidan om som det ofta blir hemma med att tvätta, städa, fixa osv. I och med att lägret var långt så hade vi som sagt en vilodag i halvtid där man fick möjlighet att ladda om batterierna. Första passet efter vila blev ett bra och roligt sådant i form av skidgång upp mot Åreskutan. Eftersom att jag har varit skadad till och från i höft och nu även problemet knäet så har jag inte kunnat/velat köra skidgångsintervaller på tre år... Men nu var det alltså dags. Passet kändes väldigt bra och jag traskade upp på skutan utan problem från vare sig höft eller knä, DET är lycka. 

Utöver ovannämnda pass så hann vi med några lugnare distanspass, en sväng på gymmet samt ett tufft stakpass upp mot Ullådalen innan det var dags att rulla tillbaka till Östersund. Bra läger och Åre överraskade positivt som lägerort. Väl hemma igen så väntade en vilodag innan jag idag drog igång med träningen igen. Förmiddagspasset innehöll ett intervallpass inne på gymmet i ski-ergen (stakmaskin). Galet tufft och galet svettigt, men väldigt skönt efteråt. Bra rivstart på en vecka som jag förutspår kommer bli riktigt bra, helst med tanke på att mamma kommer och hälsar på till helgen. Jag längtar. 

Tiden går verkligen fort och vi är redan inne i september, officiellt höst alltså. De två senaste månaderna har innehållit en hel del och kanske därför man drar sig extra för att blogga, mycket att ta igen... 

Efter träningslägret i Idre som jag precis kommit hem ifrån senast jag skrev här så väntade 2 veckor i Östersund. Var dock endast själv halva denna tid då min tvillingbror Emil och kompis Henke kom på besök och miniläger. Det var verkligen roligt att ha dem i Östersund och få visa dem mina rundor och träningspass, kul! 

Bara några dagar efter att killarna hade rullat norrut så packade även jag mina väskor för att spendera några veckor i Norrbotten. Mitt första stopp blev i Piteå där jag bodde hos klubbkompis Mia som under sommaren har gjort sin praktik i Piteå som sjukgymnast och som numera bor där. Förutom att hänga med varandra så hann vi även med att hälsa på Magda i hennes och Mattias underbart fina stuga, baka pizza med Johan och Kalle, hänga på Johans nyinköpta båt och äta middag med tillsammans med Julia. SÅ kul och många kära återseende!!! 

Efter några grymma dagar hos Mia så flyttade jag ut till Sport Hotellet för att vara med på ett elitläger för sistaårsjuniorer/seniorer i Norrbotten. Många tuffa och bra pass i Piteås terräng samt grymt sällskap gjorde att lägret blev mer än bra. 

Efter avslutat läger så åkte jag ännu mer norrut med stopp hos farmor i Vittangi. Här hände det någonting väldigt skumt, vaknade första dagen med ett knä svullet som en tennisboll. Fortfarande oklart vad detta uppkommit ifrån men det är någonting som jag fortfarande dras med, även om det blivit BETYDLIGT bättre. Alltid tråkigt att begränsas i träningen men jag antar att allt inte alltid kan gå på räls som man vill. Detta är verkligen någonting jag har fått inse under den senaste tiden, att göra det bästa av situationen och acceptera att saker går åt skogen ibland. Men jag har kunnat träna och även om träningen ibland har känts ensidigt (mycket rullskidor) så litar jag på att "inget ont som inte har något gott med sig". Jag vill tro att jag är mer mentalt stark och DET kommer jag att ha nytta av. Nog om det, tråkigt med skador så nu skriver jag ingenting mer om det! 

Var i alla fall väldigt roligt att vara i Vittangi och träffa farmor och resten av familjen. Uppskattar familjetid väldigt mycket nuförtiden när jag har 90 mil hem från Östersund... Sverige är ett avlång land. Efter sköna dagar hos farmor så hann jag även hem till Kiruna en sväng innan bilen styrdes tillbaka till Östersund efter drygt 3 veckor på resande fot. I Kiruna hann vi bland annat med en middag på Bishops med familjen och några träningspass tillsammans med Emil och Henke. 

Väl tillbaka i Östersund så packades väskan om för en lägervecka i Bruksvallarna tillsammans med landslagets träningsgrupp 2 samt vi seniorer i träningsgrupp 3. Bruks bjöd på fint väder och många timmars träning, bra kombination. 

Tillbaka i Östersund passade jag på att ge Jenny hennes sena födelsedagspresent, en hotellfrukost. Väldigt mysigt och perfekt vilodagsfrukost efter ett tufft läger. 

Dagen efter detta vaknade jag, hängig. En sjukvecka väntade och det var verkligen mindre kul. Så det skriver jag inte mer om. Mycket egentid blev det! Väl på banan igen så passade jag och Jenny på att hänga lite extra med Hedda över en lunch, detta då hon nu flyttat till USA för att testa på livet där. Tråkigt för oss men modigt och grymt roligt för Heddas skull, hoppas på att hinna hälsa på henne over there! 

Då jag har varit begränsad i träningen till sådant som mitt knä mått bra av så var det extra passande att Jenny Larsson tog med mig på en mountainbiketur. Måste erkänna att jag har varit lite skeptiskt till denna träningsform, men oj så roligt det var. Kanske lite även för att det var SÅ härligt att komma ut lite i terrängen, någonting man blivit begränsad med då jag nästan uteslutande har åkt rullskidor senaste tiden. I alla fall, grymt roligt och någonting som jag vill testa mer framöver. 

Just nu befinner jag mig i Åre tillsammans med träningsgrupp 3 för träningsläger. Vi började lägret redan i fredags i Östersund med intervaller på rullskidbanan. Under lördagen tränade vi på vägen mot Åre, 3 timmar stakning. Idag har vi vilodag vilket känns behövligt då senaste dagarna har innehållit mycket träning, däribland ett rullskidrace på rullskidbanan i Våldalen. 

Planerna för dagen är att vila så mycket som möjligt och ladda batterierna för fortsatt läger som slutar på söndag. Nu väntar i alla fall lunch på Grädda som hittills har erbjudit grym mat.

Vi hörs när vi hörs KRAM.