Förra fredagen var det äntligen dags att åka iväg på årets första snöläger. Platsen för lägret var Idre fjäll och det femte lägret tillsammans med Utvecklingslandslaget. Idre erbjöd ett fyra kilometer långt skidspår gjort på sparad snö vilket var väldigt bra för att vara i slutet av Oktober. Förutom en hel del lugn skidåkning för att hitta känslan på skidor så hann vi med en sprinttävling och ett intervallpass. Jag tycker att det går bättre och bättre för varje år att byta rullskidorna mot skidor men det är klart att det alltid blir lite speciellt att komma på snö. Skidorna känns långa och balansen är lite svår att hitta de första varven som man snurrade på 4km slingan. 

Utöver träningen så genomfördes det en sprintstudie av forskare som var på plats i Idre. Detta gick bland annat ut på att vi innan tävlingen skulle göra en kostregistrering (väga all mat och registrera all vätska vi fick i oss) under 2 dagar, utföra olika tester (20m stakning, hopptest, blodprov) varje morgon på lägret, urinprov mm. Det var väldigt intensivt men jag hoppas verkligen att dem kommer fram till någonting som vi kan dra nytta av efter detta. 

Efter en intensiv men rolig vecka så var det rätt skönt att komma hem under torsdagseftermiddagen. Nästa läger startar redan nu på söndag vilket blir det sjätte och sista tillsammans med Utvecklingslandslaget för iår. Vi har verkligen varit och är ett grymt gäng som peppar och driver varandra till utveckling. Allt tillsammans med Fredrik Uusitalo som ledare, en mer positiv och driven människa är svår att hitta. SÅ tacksam över att få vara en del av detta.

Innan vi åkte iväg mot Idre under fredagen så hann jag med att hämta ut två efterlängtade paket från posten. Paketen innehöll vinterns kläder från Craft och årets Alpina pjäxor. Craft har verkligen så mycket fina kläder och det ska bli ett sant nöje att spendera många många timmar iförd dessa. För er som är sugen på riktigt snygga och funktionella kläder så tycker jag att ni ska kika in på Crafts hemsida (ps. det finns mycket ROSA, min favvofärg) craftsportswear.com. Pjäxorna var även dem grymma och efter lite hjälp av Lars-Åke som var på plats i Idre så ska dessa pjäxor sitta som en smäck på mina fötter i vinter. Mina händer är även dem rustade för vintern efter en leverans för någon vecka sedan av Hestra. Tack vare Hestra så slipper jag frysa om händerna i vinter och jag har redan börjat använda mig av deras tumhandske (windstopper breeze) som är både ursnygga och sköna. Utöver detta så har även Hestra handskar i rosa som gör allt lite roligare! 

Ännu en glädjande nyhet är att Vianor Östersund tillsammans med Bosses bil och motor i Luleå nu är med och hjälper mig att färdas tryggt på vägen. Däckbyte och nya vinterdäck är guld värt, särskilt då jag ännu inte riktigt hunnit lära mig så mycket inom detta ämne... Så tusen tack till Vianor (och självklart Bosses bil och motor) som nu hjälper mig med detta och som ser till att bilfärderna till tävlingar i vinter blir trygga och säkra för mig. 

Nu är det inte länge kvar tills vi kan åka skidor här i Östersund också. Idag var det sista chansen att åka rullskidor på rullskidbanan, imorgon börjar utläggningen av den sparade snön och på fredag beräknas det vara åkbart. Fram tills dess så blir det ytterligare några dagar till med barmarksträning, men vad gör väl det när det sedan väntar drygt 6 månader på skidor. Wiho! 

Torsdag, vilodag och nästan 3 veckor sedan vi hördes här på bloggen. Vad har hänt sen senast då? 

Under förra veckan så var A-lagets tjejer på plats i Östersund för en fartvecka innehållande fyra A3+ pass (tävlingsfart/maxfart). Vi tjejer i U-laget fick möjlighet att vara med på dessa pass vilket var väldigt kul och en chans som jag gärna tog. Med bästa möjliga sparring och riktigt tuffa träningspass så var det en trött kropp efter lägrets sista pass på fredag som innehöll en sprint i klassisk stil. Eftermiddagen spenderades på rullskidbanan med ett riktigt lugnt skejtpass tillsammans med Ida Indahl innan jag packade väskan för en helg med roligheter och avslappning för både kropp och huvud. Jag och Jenny har länge pratat om att jag ska komma och hälsa på henne hemma i Sollefteå och denna helg passade helt perfekt då båda hade vilodag under lördagen. Det blev verkligen ett helt underbart avslut på veckan med brödbak i familjen Solins bagarstuga, pizzabak tillsammans med Jennys kompisar hemifrån och Cajsa Martinsson som även hon var i Sollefteå över helgen, promenad med familjens söta hund Tuva, lättare löptur, lyxig grillmiddag och en massa mys. Utöver detta så hann jag träffa stora delar av familjen Solin vilket var väldigt roligt och man inser hur Jenny kan vara så bra med en så kanonfin familj! 

Extra roligt och mysigt med en helg som denna då jag själv har 90 mil till min familj i Kiruna och hemlängtan börjar sätta in. Inser att tiden går fort och att jag mest troligt inte hinner hem innan jul vilket betyder att det går ett halvår mellan gångerna... Nackdelen med att bo långt hemifrån, tur att telefon finns samt att mamma, pappa och Emil var här i Östersund och hälsade på i Augusti. 

Utöver detta så har jag även hunnit med kanske årets mest ångestfyllda dag, maxtest. Detta test går ut på att man på rullskidor inne i testlabbet först utför så kallade sub-nivåer. Detta är 5 olika nivåer på 4 minuter där farten för varje nivå ökar. Det går ut på att man ska hitta vid vilken puls som man har sin "tröskel" dvs. 4 mml laktat i blodet. Det är på denna laktatnivå som man bör hålla sina tröskelintervallpass (snäppet under maxfart) och det är därför bra att kunna veta vid vilken puls man på ett ungefär kan ligga med 4 mml laktat i blodet. Efter detta test så går man på själva maxtestet. Detta går ut på att man styr faten på bandet själv (åker man framåt går bandet fortare, bakåt saktare och i mitten neutralt). "Målet" på testet är efter 700m så det gäller att köra så hårt och så fort man kan för att sedan vara helt totalt slut när testet är klart. Jag kan säga att jag verkligen lyckades med det sistnämna, att vara HELT slut! Det var dock inte slut här. Efter en kortare avåkning på bandet så var det dags för 1000m staktest i stakmaskinen. Efter detta test var man mer än HELT slut och jag undrar hur jag egentligen på cykel tog mig hem, en gåta! Det var iallafall skönt att ha denna dag gjort och jag är nöjd med det testet visade.