I onsdags packades återigen väskan, denna gång med avfärd mot Idre och årets första cuptävlingar. Detta blev även andra helgen tävlandes i seniorklass för min del, ett steg från juniorklassen som kanske var lite större än jag tidigare trott. Det är svårt att veta vad man ska förvänta sig och vad begreppet nöjd ska innefatta. Vad är realistiskt att hoppas på och hur står man sig egentligen mot de äldre och betydligt mer erfarna åkarna?
Förra året jagade jag topprestationer. Jag drömde om en av platserna till Junior VM & varje "dåligt" lopp blev ett stort misslyckande, en rädsla att det skulle förstöra chansen att uppnå säsongens mål om JVM. Periodvis var det jobbigt att leva i denna "prestaionsbubbla", men samtidigt var känslan att äntligen nå sitt mål så underbar. Denna säsong känns dock annorlunda, kravlös. Inte det att jag fortfarande inte är en tävlingsmänniska, för en tävlingsmänniska: det är jag ända ut i fingerspetsarna. Jag vill vara bäst, i allt och helst jämt! Men till skillnad från tidigare säsonger så vet jag att jag har tränat hårt, mer fokuserat och betydligt mycket mer av allt än tidigare. Jag är trygg i det. Men som jag skrev tidigare så är det svårt att veta vart det leder till i år, och vilka krav som är realistiska att ställa på sig själv. I år vill jag tävla kravlöst, jag vill lita på att de gränser jag har sprängt ska ge utdelning. Kanske denna säsong, kanske längre fram.
Tillbaka till tävlingarna i Idre
Under fredagens fristilssprint var jag nöjd, ett fall framåt från sprinten i Bruksvallarna. Jag tog mig till kvartsfinal men med lite för många taktiska missar tog dagen slut där. Ville mer, men nästa gång kanske! Laddade istället om för lördagens 15 km fristilslopp. Detta blev inte riktigt som jag önskat. Har tidigare år haft problem med krampkänslor i benhinnorna under skejtlopp, och detta blev även utfallet av denna tävling. Kämpade i alla fall in i mål, frustrerad och besviken ett tag. Mest över att inte kunna göra sig själv rättvis. Hade dock turen att glädjas med mina grymma klubbkompisar Sofia och Mia som verkligen levererade! Jag själv kommer igen och laddar redan för kommande helg i Vuokatti. Tre tävlingsdagar väntar innefattande två 10km lopp samt en fristilssprint. Efter helgen i Vuokatti väntar en efterlängtad resa, denna gång hem till Kiruna. Har inte varit hemma sedan början på Augusti och inte heller träffat mamma och pappa (endast kort på tävling) sedan dess. Ska bli mysigt och som dem ska få skämma bort mig, eller hur mamma och pappa?
Nu väntar sängen efter en lång dag innehållande städande, tvättande, vinterstudio tittande och plugg. Hoppas att ni har haft en skön andra advent, kram!
Förra året jagade jag topprestationer. Jag drömde om en av platserna till Junior VM & varje "dåligt" lopp blev ett stort misslyckande, en rädsla att det skulle förstöra chansen att uppnå säsongens mål om JVM. Periodvis var det jobbigt att leva i denna "prestaionsbubbla", men samtidigt var känslan att äntligen nå sitt mål så underbar. Denna säsong känns dock annorlunda, kravlös. Inte det att jag fortfarande inte är en tävlingsmänniska, för en tävlingsmänniska: det är jag ända ut i fingerspetsarna. Jag vill vara bäst, i allt och helst jämt! Men till skillnad från tidigare säsonger så vet jag att jag har tränat hårt, mer fokuserat och betydligt mycket mer av allt än tidigare. Jag är trygg i det. Men som jag skrev tidigare så är det svårt att veta vart det leder till i år, och vilka krav som är realistiska att ställa på sig själv. I år vill jag tävla kravlöst, jag vill lita på att de gränser jag har sprängt ska ge utdelning. Kanske denna säsong, kanske längre fram.
Tillbaka till tävlingarna i Idre
Under fredagens fristilssprint var jag nöjd, ett fall framåt från sprinten i Bruksvallarna. Jag tog mig till kvartsfinal men med lite för många taktiska missar tog dagen slut där. Ville mer, men nästa gång kanske! Laddade istället om för lördagens 15 km fristilslopp. Detta blev inte riktigt som jag önskat. Har tidigare år haft problem med krampkänslor i benhinnorna under skejtlopp, och detta blev även utfallet av denna tävling. Kämpade i alla fall in i mål, frustrerad och besviken ett tag. Mest över att inte kunna göra sig själv rättvis. Hade dock turen att glädjas med mina grymma klubbkompisar Sofia och Mia som verkligen levererade! Jag själv kommer igen och laddar redan för kommande helg i Vuokatti. Tre tävlingsdagar väntar innefattande två 10km lopp samt en fristilssprint. Efter helgen i Vuokatti väntar en efterlängtad resa, denna gång hem till Kiruna. Har inte varit hemma sedan början på Augusti och inte heller träffat mamma och pappa (endast kort på tävling) sedan dess. Ska bli mysigt och som dem ska få skämma bort mig, eller hur mamma och pappa?
Nu väntar sängen efter en lång dag innehållande städande, tvättande, vinterstudio tittande och plugg. Hoppas att ni har haft en skön andra advent, kram!
